«
hem
 


    När tjälen gick ur marken började ekorren leta efter sina undangömda nötförråd. Han letade väl mest där han trodde de borde ligga. Det stämde inte alltid med var han egentligen gömt dem på hösten.
    En sak var kanske var man borde lägga saker för att finna dem och en helt annan, var han nu orkade leta. Gömmandets tid och sökandets. Han kallade i huvudet tillbaka spridda minnesbilder.
    Just nu kände han sig som en sökare eller iallafall mycket hungrig.