« hem | ||||
| Längs därute
slog den salta doften in tidvattnet ändrade landskapet Vi gick där i kanten, där vattnet mötte land i gränslandet som uppstod bildades ett bälte av grått Skiljelinjen kunde skymtas som en nyans i allt det gråa Hon vände sig om mot honom, undrade om han kunde föreställa sig det som han inte hade för ögonen. Hade det ogripbara endast blivit ersatt av en stumhet, som strandfynden kvarlämnad där han växt ifrån tittut-leken vad kunde han lita till då? En del åkte ut hit på helgerna och vandrade ut till de närmaste öarna torrskodda medan det ännu var ebb, sedan blev de hämtade med båtar och tagna in till land |
|||